Länge sen vi skrev nåt, men här har varit full fart. Först var ju Alvin sjuk i två veckor i rotavirus, sen fick han relativt hög feber ett par dagar, och sen började förberedningen inför resan till Kroatien.
Nu har vi precis kommit hem, det var kul att vara iväg och det blev en annorlunda resa förstås. Vi är nog lika bleka som innan vi åkte, beroende dels på att vi haft särdeles dåligt väder men också dels på att det ju inte är riktigt strandläge med en liten Smula som ska vara med men inte får vara i solen.
Alvin har varit oerhört tålmodig, duktig och tapper. Han har inte varit ledsen många gånger trots generellt alldeles för lite sömn och avsaknad av de vanliga rutinerna. De första dagarna gjorde vi som vi vuxna ville, var ute till tio på kvällarna och så, men efter ett par kvällar märktes det på Alvin att han inte riktigt funkade som han brukar. Han sover ju inte länge i vagnen, utan kanske en halvtimme för att sen vara vaken ett par timmar, även om hans vanliga godnattid passerat med råge. Så vi insåg att om han skulle fortsätta vara en solstråle så fick vi nog anpassa oss till honom och lägga honom vid åtta-nio och sen hålla oss hemma. Nåja, det gick ju bra det med, och ärligt talat så var de kvällarna de enda stunder som i alla fall jag fick någon som helst avslappning. Annars handlar det ju mest om äta, sova, underhålla.
Flygresan gick också bra, trots att vi flög på natten på vägen hem och landade först efter två. Då sov Alvin som en stock och vaknade först på morgonen i sin egen säng. Han höll dock igång på planet till midnatt då han small av.
Hans utveckling går så oerhört snabbt nu! Natten till igår sprack första tanden igenom i nedre gommen mitt fram, och idag hände följande:
Han är väldigt rörlig och far runt överallt trots att han inte kryper. Sen ett par veckor tillbaka sätter han sig upp helt själv från liggande - ni skulle se magmusklerna han har - och sen faller han medvetet framåt som en fällkniv till liggande på magen. Eller så rullar han från rygg till mage till rygg osv åt det håll han ska. Och när han är vid målet sätter han sig upp och tar det han sett.
Igår sa jag att jag tror han kryper inom de närmaste två veckorna, idag reviderar jag och säger inom den närmsta veckan... idag har han även kommit på att man kan öppna köksskåpen man når... nu måste här säkras! Han har, redan innan vi åkte till Kroatien, fallit ur vår säng en morgon ned på golvet och det var inte ett roligt uppvaknande kan jag säga. Nu ligger soffkuddarna nedanför sängen om nätterna...
Han äter väldigt bra också, normalt sett lite puré till lunch och sen gröt till middag. Igår åt han en hel portion gröt, innan hade han ätit en halv. Det verkar ändå inte störa hans amning, han vill ha "tissen" lika mycket ändå och det känns ju bra i mammahjärtat.
Jag ska berätta mer om resan och lägga in bilder men detta är vad jag hinner nu när Smulan äntligen sover en liten stund. I sin spjälsäng i sitt rum - fram tills idag det enda stället där jag vet att han är kvar om jag satt honom där! Men nu är ju inte ens den säker. Funderar starkt på att slå upp hans "tält" som vi haft på stranden i Kroatien här inomhus..... men det kanske är grymt?!
