Äntligen lördag! Hans och Alvin har som vanligt stigit upp tidigare och låtit mamma sova - jag är mycket tacksam för det. Blir ju aldrig frisk, är inne på fjärde veckan med oerhört jobbig förkylning nu. Har hostat sönder flera fästen runt revbenen så att röra sig är jobbigt, att köra bil en ren utmaning. Men det kan ju bara bli bättre!
Vi ska tydligen åka och kolla på ny bil idag. Jag ser faktiskt fram emot det, det vore skönt med en lite större bil och jag litar inte riktigt på att vår ska klara sig utan problem nu. Vi fick tillbaka den i veckan med ny motor, den känns som vanligt men ändå.... Jaja. Så är det i alla fall. Hans har span på en i Sundsvall och en i Göteborg, men innan vi går vidare måste vi förstås prova en likadan här hemma så att vi vet att den möter våra behov.
Alvin är en glad kille, och uppfinningsrik. I brist på en riktig innebandyklubba har han hittat skaftet till skurmoppen och kör friskt på med den.... Så en till uppgift idag är att köpa en riktig klubba till honom, han viftar lite väl mycket med skaftet....
Bebis i magen är livlig, och det är så mysigt. Jag älskar att känna henne sprattla omkring. Det kommer ut en fot, en hand, och ja allt hon kan spreta ut med.
Det är ju faktiskt inte alls länge kvar nu innan hon ska komma till oss... Igår fick jag uppmaning från chefen att det är hög tid att lämna in ansökan om föräldraledighet, nää inte då sa jag, det är ju länge kvar, men sen insåg jag att han har rätt. Två månader innan man ska vara ledig ska den in... och det är ju nu! Om man räknar med beräknat förlossningsdatum, fast jag ska ju vara ledig innan förstås men sannolikt som sjukskriven.
Vi träffade doktorn i måndags för att diskutera ev kejsarsnitt. Det var ett mkt bra möte som gav mig frid i hjärta och själ. Hittills har jag mått lite dåligt över att välja kejsarsnitt, det har känts som att det är lite fegt och nåt jag gör bara för min egen skull. Men doktorn sa att han vill nog rekommendera snitt med tanke på mina bilaterala ljumskbråck bl a. Puh, plötsligt blev beslutet oerhört mycket enklare att fatta. Så just nu väntar vi på en kallelse till Danderyds sjukhus för att prata med en doktor där som har sista ordet i det hela.
Vi har börjat fundera på namn! Jag kommer inte nämna något till någon om vilka funderingar vi har, men vi har en lista som vi sakta men säkert minskar ned. Flera alternativ känns riktigt bra.
Nä, dags att packa ihop oss och styra kosan mot bilarna!
