I media

För ett par veckor sedan gjorde en av kvällstidningarna sitt sedvanliga sälja-lösnummer-på-löpet-löp med topptiolistor över det extremt smala urvalet kvinnor under 40 som tjänar mest i din kommun. I min kommun är löneläget inte så högt bland just kvinnor, jämfört med andra kommuner, så jag hamnade på listan. Det fick mig att fundera över varför just inkomst är så intressant. Varför vill vi så gärna veta vad grannen, vänner och bekanta tjänar? Jag vet de som köper taxeringskalendern varje år för att, som de säger själva, "det är bra att hålla koll på inkomstläget för de som har samma jobb som jag"... Jaha, är det något som sedan används i lönesamtalet? "Jo jag såg i taxkalendern att Pelle tjänar x kronor så det vill jag också göra"...

Det är ju egentligen en helt ointressant information, det säger ingenting om hur mycket som gått bort i t ex skatt. Ingen tror väl ändå att jag fått alla de där pengarna? Nä, jag begriper inte.

Lite roligare medieuppmärksamhet som riktats mot mig: för några månader sedan var jag med i en intervju i tidningen Shortcut, som handlade om mig och mitt jobb. Jag vinklade intervjun till att handla mycket om hur man kan göra för att lyckas med livspusslet när det omfattar chefsskap och småbarn. Jag tror nämligen att många unga, om jag nu får kalla mig det, kvinnor drar sig för att satsa på ledarskap under småbarnsåren för att de inte tror att det går att få ihop. Jag vill gärna förmedla en bild av motsatsen, för jag tycker att det funkar alldeles ypperligt. Det är naturligtvis bra om man har en bra arbetsgivare som inte ser föräldraskap som ett hinder - och om just det blev jag intervjuad igår av tidningen Vi Föräldrar. Det reportaget kommer framåt tidiga våren.

Ja jösses vad jag är i ropet nu då! En trött småbarnsmamma som nog har det stökigaste hemmet så här tre dagar innan jul... Upptäckte tyvärr att lilla E hade 39,4 graders feber ikväll. Igen. Jag har en dålig känsla runt det. Imorgon får vi provsvar. Jag gissar på byte av penecillin. Drygt... Kan bli jobbigt för henne att flyga på fredag. Lilla flickan...

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Dagen i bilder

När Emelie sov lunch gick jag och Alvin ut - frisk luft och dagsljus!


Vi byggde en snögumma, den vänstra...


...vi gjorde en snölykta...


...som vi tände...

...vi körde med lastbilen och dumpade snö...

...vi gick in och åt lunch, sen gick vi alla tre till dagis för att tömma Alvins hylla, Alvin gjorde snöänglar längs vägen...


...Emelie mös nära mig i sjalen...

...nu har barnen sovit en skvätt - totalkrasch på vägen hem - och nu bygger vi Lego. Eller ja, en river kanske mest. Syskon...bus...bråk... eller nåt! Härligt vilket som!

Location:Stäket,,Sverige

Ute!

Japp lämnat allt som måste göras inne för att gå ut med Alvin! Även Emelie som sover sött i sängen.

Liv - jag känner att det återvänder! Med frisk luft och dagsljus!

Location:Stäket,,Sverige

Jag lever...

...men är fortfarande låg. Förkylningen vandrar runt mellan mig och barnen, E avslutade en penecillinkur mot öroninflammation i torsdags, i lördags fick hon feber igen. Själv påbörjade jag en självvald penecillinkur igår, hade hemma och det kan i vart fall inte göra saken värre.

Har inte varit utanför dörren mer än till dagis på två veckor nu, och det kanske är tur för dessa ögon är otäcka att möta även för mig som möter dem var gång jag ser i spegeln:



Och ansiktet de sitter i ser lika trött ut som jag som det sitter på är:



Men mina barn vill vara nära och kramas:



Måste försöka sova. Nytt läkarbesök med E imorgon. Suck.

Hörde jag "jul"?

Location:Stäket,,Sverige

Timeout

Jag tar timeout. Från december, sjuka barn, regn, advent och julmys. För det har ta mig f-n inte varit en vare sig rolig, mysig eller minnesvärd december så här långt. Och med bara hälften kvar tvivlar jag sjukt mycket på att det blir bättre. Glaset är halvtomt och jag är negativ, pessimist. För att det här ska räta på sig krävs att E blir frisk och börjar äta igen, att A inte blir mer sjuk, att jag själv blir pigg o kry, att det slutar regna, att jag får mycket tid utomhus, att allt som ska göras för att skapa julstämning görs av sig själv för jag vare sig hinner eller orkar - och att jag kan få NÅGRA j-a timmar för MIG SJÄLV! EN kväll som inte handlar om att vakta E o springa in till henne fyra gånger och sen inse att även den kvällen gick utan att nåt blev gjort, EN natt som inte är uppdelad i tre sovpass om två timmar vardera med en-två timmars vakentid emellan och vakna upp på morgonen totalförstörd på trött dåligt energilöst humör och inse att det blir ytterligare en skitdag. Ja jag är verkligen enormt leds och trött och uppgiven och ledsen och det finns knappt något kvar annat än tungmod i mig. Det är SKIT och det är skönt att erkänna! Bort med den fina fungerande fasaden - för jag fungerar inte längre! Ex: jag hade tagit fel på Es läkartid i går och bröt ihop totalt, körde iväg i ilfart med tårarna sprutande och lämnade en någon häpen och förvirrad H bakom mig på uppfarten. Eller nu, As tågbana tar upp hela vardagsrumsgolvet och bordet är överfyllt av saker som inte kan stå i fönstret eftersom E river ned dem - jag får ett vansinnesutbrott och förmår med det A att städa ihop banan. Som han byggt själv och var stolt över. Men jag blir GALEN på allt stök! Jag vill ha julfint så att man åtminstone kan inbilla sig att det är mysigt. Snart blir jag galen på att ena julstjärnehelvetet i fönstret på övervåningen inte fungerar - jag kommer ta bort den andra oxå för det ser inte klokt ut - och just detta problem KAN jag faktiskt inte åtgärda på annat sätt.

Tomtenissar över hela världen - pallra er hit för utan er hjälp blir här inget adventsmys! Den här tomtemorsan har tagit jultimeout.

Alvin ritar och intervjuas

Inför höstens utvecklingssamtal på dagis gjorde pedagogen en intervju med Alvin. Svaren är insiktsfulla, roliga, underbara... och visar verkligen hur "med" han är. När man tänker på en fyraåring utan att leva med en så känns de så små... som om de inte greppar omvärlden och inte hör eller förstår nånting av vad som sker runtomkring. Men den här intervjun, bland mycket annat, visar på raka motsatsen. Liten - men ändå så stor!



Alvin tycker mycket om att rita. För någon månad sen skedde stora förändringar i hans sätt att rita - plötsligt var det inte bara abstrakt kludder utan teckningarna föreställdet något! Fram kom huvudfotingarna med armar, ben, ögon, näsa, mun och nu har även bilarna kommit! Med rutor, ratt, däck och gubbar. Fantastiskt helt enkelt!

Alvins val

Alvin fick välja vilken pyjamas han ville ha i affären... En rosa onepiece med hjärtan och liten brodyrkant... Plutten... Sover så sött i sin fiiiina pyjamas!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Plötsligt händer det!

E tog fyra steg igår!! Hann inte filma, men idag fångade jag lite i alla fall. Hon har tagit ett och två steg senaste veckan, men nu avancerar hon snabbt. Helt utan uppmuntran eller "träning" från vår sida. När det gäller detta är hon 3 1/2 månad tidigare än A, som provade några steg vid tio månaders ålder men fann det ostadigt och sen provade han knappt igen förrän mormor och morfar lärde honom hos dem under julhelgen när han var fjorton månader. Fördelen med det var att han aldrig ramlade, stadig direkt liksom.

Jag hade inte planerat för detta, plötsligt behöver hon ju vinterskor... Lillpluttan.

Hon mår kass just nu, så oerhört rosslig och hostig, riktig bronkit. Kräktes ned tre-fyra pyjamasar ikväll för att det retade i halsen och sen har hon inte kunnat amma förrän nyss. Tog sig åt örat o ville inte ligga ned... Öroninfl på G? Alvedon gav henne sömnro. Hoppas hoppas att det inte är öronen!

Var på utvecklingssamtal på dagis idag, alltid kul att höra hur A har det om dagarna. Pedagogen hade intervjuat honom - ska skanna in det och lägga upp det här för minnets skull, så himla gulligt! Han har hittat en ny bästis som han blivit tight med, nu beter de två sig som syskon... Igår ville han skriva kompisens namn, sötis! Han är lite ledsen för att V inte låter honom vara med honom, pratar om det då och då. Emellanåt leker de som förr men oftast verkar A inte få vara med. V kommer inte springande på morgnarna utan möts de så passerar de oftast bara varandra. Tråkigt men åldersskillnaden är stor just nu och A är på väg att bli mer pojke än barn och är både mer fysisk och utåtagerande. Han äger världen! Sen är det ju bra att detta sker nu, ett bra tag innan V flyttar.

Nu sömn!!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Julpyssel

Idag har jag och Alvin pysslat - varsin tomte har vi gjort! Supermysigt. Jag är glad att han är hemma måndagar och fredagar för det är då vi har chans att göra såna saker, bara han och jag. Emelie sover en längre stund mitt på dagen och då är det bara han och jag som gäller, allt annat får bero. 18 timmar per vecka på dagis räcker mer än nog för att tillgodose hans behov av social träning och annat som kommer den vägen. Bästa sällskapet för honom är vi, hans familj, och bästa miljön det egna hemmet. Vi hinner vara ifrån varandra tillräckligt ändå!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Ull!

Vi klär barnen mestadels i ull under höst-vinter-tidigvår-halvåret. Definitivt lagret närmast kroppen, gärna mellanlagret också. Alvin har alltid varit väldigt bra klädd på dagis enligt personalen, han fryser aldrig och är själv mån om att vara bra varmt klädd. Visst kostar merinoullunderställ mycket pengar men det är det förstås värt - barn som ständigt är i rörelse ska vara bra klädda! De behöver bättre kläder än vi vuxna.

Med detta sagt vill jag bara lovorda byxorna som är på bilden. De är från Nöstebarn (http://nostebarn.com/default.aspx ) ett norskt företag som säljer ullprodukter gjorda i helt naturlig ull. Så här står det på deras hemsida:

While most companies offer wool that is chemically treated, Nøstebarn has chosen wool that is 100% natural. Only organic wool free of chemical processing retains all the wool’s natural properties.That is why our wool gives you and your little ones a special comfort. Organic, untreated wool is safe to use, it is completely free of any chemical residues that can be absorbed by our largest organ – the skin.

Det känns bra. Ull är annars kemiskt behandlat dels för att kunna maskintvättas, dels för att vara extra mjukt. Med det inte sagt att naturlig ull sticks, det gör den inte.

Barnen härjar runt i sina byxor här hemma och är så härligt söta!! Emelie har också ett hemstickat ullset som mormor stickat - perfekt att dra på när man ska med bilen nånstans och inte ska vara ute, eller när jag ska bära henne i sjal ute, eller som förstärkning under overallen. Under har hon ofta ett merinoullunderställ från Janus ull (www.janus.no - norskt det med), supergossigt.

Ull är fantastiskt!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Pratkvarn

Alvin gillar att prata i telefon. Oftast är det mormor som är i andra änden. Att säga hej när hon svarar är inte nödvändigt, han går på väsentligheterna direkt. Ibland ska han berätta om någon oförrätt jag har gjort mot honom (får inget godis) eller så är det bygget av tågbanan som ska förtäljas om. Eller något annat. Det ser och låter i alla fall så mysigt!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

Nedräkning

Alvin längtar så tills tomten kommer och skriver nästan en önskelista per dag till honom. Jag tror att dessa 24 små paket gör väntan lite lättare...

Location:Stäket,Järfälla,Sverige

The Girl is Mine!

Äntligen har hon kommit hem! Neverfull GM - hon är så fin och jag är så lycklig. Åh!

Location:Stäket,Järfälla,Sverige