Förra veckan var vi på middag hos min svägerska, dvs Hans syster, som är fotograf. Hon tog förstås några bilder på oss, denna var en. Vår lilla familj!
Idag har jag påtat i trädgården hela dagen. Planterat ett par pioner på framsidan (älskar pioner, deras blomning är bara alltför kort) intill den som jag flyttat från gamla huset. Den var viktig för mig att få med eftersom jag planterade den där samma år som Alvin kom till oss. I alla fall, det blir tre pioner i en triangel, typ en pionrabatt. Blir fint på några år! Alvin hjälpte mig att gräva groparna.
Sen har jag och Alvin gjort i ordning en drivbänk, i vilken vi har satt grönsaksfrön. Supermysigt. Det ska bli kul att se allt växa och låta Alvin se och lära och plocka det vi själva har odlat.
Hans jobbar på platsen där växthuset ska stå - jo vi har beställt ett växthus och det kommer om en dryg vecka - gräver och skottar... Drygt jobb men vi är så glada båda två över att vi äntligen ska få ha ett växthus!
Vi har nu bott här några veckor och vi trivs väldigt bra. Barnen likaså. Vi har lyckats få väldigt trevliga grannar på alla tre sidor, den ena är trevligare än trevligast och tar emot barnen med öppna armar. Alvin stortrivs på deras tomt, där finns en lekstuga och en otroligt kul gunga som hänger i ett träd - man gungar superhögt i den. Det är bra social träning för honom, han har varit in hos dem ett par gånger och vi har inte ens varit på deras tomt samtidigt, och eftersom han har visat tecken på något svag självkänsla och sagt "törs inte" om att närma sig andra människor så tycker jag att detta är toppen. Jag har pratat med grannarna om att de självklart måste säga ifrån och så vidare, men de tycker bara att det är roligt att han kommer och underhåller honom gärna - till hans stora lycka, gungan som sagt... Jag tror att de på sikt kan bli vad min faster och farbror var för mig under uppväxten, ett par extra vuxna som vid sidan av föräldrarna skapar en trygg bas. Det är bra, kanske framförallt eftersom vi och dagispersonalen är de enda vuxna Alvin annars skapar en relation till här hemma. Och vi tycker förstås att det är trevligt att ha grannar som man med lätthet kan surra med och få socialt utbyte av - förra helgen drack vi kaffe hos oss och surrade om ditten och datten.
En annan granne är också väldigt okomplicerad och trevlig, var över och grillade hos oss en kväll eftersom vi hade grillen igång och det hade varit bökigt för honom att få igång sin. Den tredje är lite mer "för sig själv" men vi har förstås pratat även med dessa.
Nå på det stora hela känner vi att vi kommer att stortrivas här under många år framöver!
