Trista dagar

Natten blev ju inte rolig, fy vad dåligt jag mådde. Till slut somnade jag i alla fall. Dagen har till bringats mestadels i sängen, både jag och Emelie har ett stort behov av vila nu på grund av förkylningen. Hennes hosta är skällig och låter som när hon hade RS, självklart blir jag orolig. Men hon äter bra och har ett gott allmäntillstånd och det lugnar. Hon kräktes en hel del slem på förmiddagen, vi bytte kläder tre gånger vardera...

Hon växer massor, nu tar hon storlek 62... Ojoj vad fort det går. Utvecklingsmässigt så jollrar hon mycket och håller på att upptäcka sina händer. Det ser så roligt ut, hon kan sitta och kika länge på dem medan hon vrider och vänder och smakar.

Alvin var på dagis idag, första gången på en och en halv vecka eftersom han var sjuk förra veckan. När jag kom för att hämta var han precis på väg ut och bröt ihop, ville ju stanna och leka förstås. Jag avskyr att hämta honom tre, det är precis när de andra barnen ska gå ut.

Förra helgen fick han en balanscykel, en sån utan trampor som man liksom springer med och sen sätter upp fötterna på för att åka. Med den lär han sig balansera så att han sen inte kommer behöva stödhjul när han byter till en vanlig cykel. Han gillar den jättemycket och lär sig fort att hitta balansen, vilket får mig att tro att stödhjul bara är ett gissel som förstör en god balans som finns redan från början.

Nu är det god natt för mig!