torsdag 26 juli 2012

25 juli 2012 kl 22.19 Underbara ögonblick varvas med desperation och uppgivenhet

Från denna dag tar jag med mig några fina minnen:

- mysiga stunder med barnen i poolerna
- Emelies glädje över minilandet med rutschkana och rithörna
- Alvins eufori över att äntligen få bada
- mysig lunchstund
- Alvins och min egna lilla stund då vi efter middagen gick en bit längs vattenbrynet och skrek båda två när en oanat stor våg sköljde över inte bara våra fötter utan även benen med blöta byxor som följd
- Emelies glädje över att få krypa ned i selen på mig på kvällspromenaden

Utöver detta har dagen varit mer än lovligt kaotisk, det är inte helt enkelt detta med resa med små barn. Alvin är sedan en period i en fas när han ska hävda sig väldigt mycket gentemot oss och han har en galet stark vilja. Var gång vi säger till honom om något han inte får göra eller så, så blir han tokarg, skriker och gapar. Det gör oss arga och vi har svårt att riktigt nå fram till honom utan att bli riktigt arga och det är hyggligt jobbigt. Jag känner mig som en mkt dålig mamma som bara skriker och är arg på honom och förtar hans glädje över att äntligen äntligen få vara i Spanien. Jag vet inte hur man ska göra....

Emelie har ätit mkt dåligt igår och idag och jag oroar mig förstås över det, vägde henne hemma innan vi åkte och hon väger just över nio kg. Finns liksom inga gram över som hon har råd att tappa. Allmäntillståndet, just ja, måste minnas att det är ypperligt! Hon är inte stilla en sekund. Får hoppas att det löser sig, men hon har inte ens velat amma på dagarna och det är konstigt.

Jag har en knallblå tå, tror att det kan ha blivit en spricka i den.... Körde den i poolbotten när Alvin välte mig av luftmadrassen. Svårt att gå.... Svullen är den också. Jag vet att man inte kan göra nåt åt det men är det värre imorgon kanske jag får låta doktorn kika. Onödigt!

Men vi har det ganska skönt nu, när dagen är till ända och barnen sover nära varandra. Kanske blir det stranden imorgon, jag har en känsla av att det vore lite lugnare för oss alla, inga hala klinkergolv eller hårda poolkanter (Alvin halkade i en trappa idag och slog i ryggen, obehagligt). Emelie skulle nog gilla sanden också. Läckert, den är svart eftersom Teneriffa är en vulkanö. Ja, vi får se!

Inga kommentarer: