"Hjärnhinneinflammation utesluten. Kan vara borrelia eller TBE. Ryggmärgsprovet gick bra, nu ska hon få intravenös antibiotika o för att övervaka reaktion på den blir vi kvar över natten. Hon är jätteledsen över det, vill hem. Annars har hon mest sovit, dels pga lugnande.
Inte kul alls."
"De senaste 24 timmarna har vi åkt in hit tre gånger, och varit här ca 16 timmar. Hon har tagit allt otroligt lugnt utom när infarten skulle sättas o venen sprack. Nu sitter den där och hon sover just nu, men en orolig sömn med mkt drömmar. Infarten får hon ha i de tio dagar hon ska få antibiotika, så vi åker in dagligen from imorgon. Om en timme eller så åker vi hem för natten, imorgon får vi träffa storebror som sover borta inatt. Jag vet inte om jag behövde en påminnelse om vad som är viktigt i livet, men mer tydligt har det bara varit vid ett fåtal tidigare tillfällen.
Tack alla för lyckönskningar, kramar o tummar. Slutliga provsvar får vi om några dagar, så håll tummarna lite till."
"Skönt att höra. Här verkar E ha klarat de toxiner som frigörs av den stora starka dosen av antibiotika, så inom en timme åker vi nog hem. Just nu sover hon o H, jag har precis vaknat. Hon sover oroligt med mkt drömmar och mkt närkontakt.
Hoppas Alvin lyckas sova hela natten.
Återigen, stort tack för att A fått vara hos er. Det har medfört att jag inte var tvungen att hantera Emelies tunga stunder själv, att hon fått både mitt och Hans fokus i en så jobbig situation, och att Alvin fått ha tankarna på roliga saker. Att ha H här har betytt mkt för mig, tillsammans har vi kunnat vara starka för Es skull. Enbart när ryggmärgsprovet var genomfört med gott resultat orkade jag inte hålla emot längre, då kom på nåt vis en reaktion som jag tror att E var för trött av sederingen för att märka.
Kram - längtar efter A o hämtar honom när vi stigit upp imorgon."
Några utdrag från min kommunikation från det senaste dygnet. Lätt ett av mina jobbigaste.
Våra gäster från midsommarafton hann precis komma hem till sig innan jag bad en av dem följa mig till akuten med lilla E sedan vi upptäckt förlamningen när vi förberedde för natten. Där blev vi till halv tre på natten. Sen lämna av Alvin till en kompis på morgonen för att åka in för ryggmärgsvätskeprov, som inte kunde tas då eftersom bedövningen ej suttit på rätt plats eller tillräckligt länge. Tillbaka fyra timmar senare efter att ha flyttat Alvin till en annan kompis, och så blev vi kvar tills nyss.
Ett kan jag säga, Emelies tapperhet slår det mesta. Och jag är oerhört ödmjuk inför livet - det spänner blicken i mig ibland så att det blir smärtsamt tydligt att det inte är att vare sig ta för givet eller leka med. Inte alls.
Location:Stäket,Sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar