Alvin 2 år!

Med en enkel tulipan uppå bemärkelsedan jag har den äran jag har den äran att gratulera! Tänk att två år har gått redan sedan han kom till oss, med foten först! Så mycket har vi fått vara med om o det har förstås varit de bästa åren i vårt liv! Vi firade lite igår o Alvin fick presenter från oss, ett bilgarage bla. Idag har han blivit firad på dagis o så fick han en liten bil när jag kom hem. Lilla Smulan våran, redan så stor!

Gnällig

Sitter framför jobbdatorn hemma i vardagsrummet och försöker jobba lite. Har ingen inspiration, ork eller lust. Vill bara bädda ner mig i soffan framför brasan under en tjock filt och bara vara. Ute faller regnet och det är tre grader varmt. Men Alvin har det nog bra där han ligger mysigt nedbäddad i vagnen ute i carporten och sussar...

Alvin har varit hemma hela veckan, han hade 39 graders feber i söndags kväll, hade fortsatt feber och var prickig måndag, prickig men ingen feber tisdag. Feber igen onsdag kväll men knappt några prickar. Över 38 grader torsdag kväll och likadant nu på morgonen. Antagligen inte tredagarsfeber, undrar vad det är? Har fått penecillin idag så kanske kan vi vända situationen under helgen. Nätterna mellan tis-ons-tor sov han knappt nåt alls.

Det är tur att vi kan dela på VAB, men det blir väldigt stressigt med jobbet när det blir så här. Jag tycker jag sitter framför jobbdatorn mest hela tiden även hemma för att hämta igen den tid jag förlorat.

Nåt gick snett för mig också, i förrgår svällde min tunga upp på bredden så att den inte ryms mellan tänderna längre. Samtidigt började den göra väldigt ont, och det har eskalerat sen dess. I dag var jag till doktorn eftersom jag knappt kan prata utan att sluddra, knappt dricka och än mindre äta. Han var lätt häpen när han såg blåsorna som dykt upp på tungsidorna, 1 cm avlånga vita saker. Läckert! Han sa bara "det där måste göra vääääldigt ont" och skrev ut nåt gurgelmedel. Verkar inte funka tycker jag dock... Afte kallas det visst, har jag aldrig haft förr. Sannolikt en kombination av stress, lite sömn o lätt förkylning som orsakat det.

Och idag har Hans åkt på konferens till imorgon... och natten har jag tillbringat på en dubbelvikt bäddmadrass på golvet vid Alvins säng... fy f-n vad livet ler mot mig just nu!

Gjorde i ordning nudlar, tänkte att de kan man ju i princip bara svälja, men icke. Det blir vatten all day long. Med sugrör.

Haha, vaknade till i natt av att Alvin gnällde. Hittade honom sittande i sin säng, som var tom så när som på underlakanet och så han förstås. Runt omkring och på mig på golvet låg diverse mjukdjur, filtar, kudde, tutte och täcke. Han måste ha hållt på ett bra tag utan att jag har vaknat - jag är nog tröttare i kropp o själ än jag begriper.

Om man skulle ta o surpla i sig lite vatten och jobba ett slag då.

Tvätten har intagit huset

Hm, undrar vad jag ska göra idag...

Trött...

Idag vaknade Smulan 06.10 glad som en lärka. Vid tiotiden styrde vi in mot stan där vi åt lunch o shoppade på Åhléns o NK. Blev faktiskt inga inköp! Bara planer. Men Alvin verkar brås på mamma - älskar att vara på stan. Men det är ju lite jobbigt förstås, både mor och son somnade i bilen och en av oss verkar inte vilja vakna...

Glad som vanligt!

Bara lägger upp en aktuell bild - Alvins glädje var total när vi hittade pippi som varit borta sedan moster var barnvakt i augusti. Det är pippi han har i händerna.

Alvin möter kalvarna!

Förra helgen var vi på en liten höstmarknad. Där var bonde-Elin, ni vet hon som gjort reklam på tv där hennes kalvar släppts på bete mm? I alla fall så hade hon ett par kalvar med sig - Alvin var nyfiken en stund men tyckte sen det var roligare att springa runt överallt!

Vilken höst!

Jag kanske minns dåligt men jag kan faktiskt inte minnas när hösten var så här fin senast. Sitter ute på altanen o lapar sol o är glad att det fläktar lite eftersom det annars vore för varmt. Hans går omkring på gatan i shorts. Rosorna blommar som om det vore mitt i sommaren. Det är lätt att glömma att det är mitt i september. Bara att njuta så länge det går!

Racerlopp på gränden!

Så här kul har ungarna på gatan när de själva får välja! Alvin i grönt.

Dagens höjdpunkt

Jag var ute o red på förmiddagen. Fantastiskt väder, vacker skog o mysig häst. Balsam för själen.

Jag har fått en blomma...

...att överleva! Köpte denna Gerbera innan sommaren och den har överlevt t o m de två veckorna under öppen himmel när vi var i norrbotten! Det är nog fjärde gången den blommar nu och det kommer en till. Det blir jag glad av.

Bilar, bilar, bilar... en genusfråga?

Att pojkar nödvändigtvis ska leka med bilar och flickor med dockor är något som vissa vägrar tro är genetiskt. Samma personer klär ofta sina pojkar i rosa, sina flickor i blått, och har gärna rosa detaljer på sina barnvagnar till pojkarna.

Genustänket är väl något som jag tycker är ok att ha i bakhuvudet, det är klart att vi som föräldrar har oerhört stor makt att påverka hur våra barn formas. Men i vissa fall går det för långt... I denna artikel "Pojke eller flicka? Det säger vi inte" berättas om ett par som aldrig har berättat för omgivningen vilket kön deras barn har. De har valt ett könsneutralt namn och omtalar barnet med det, aldrig med "han" eller "hon". De enda som vet vilket fysiskt kön barnet har, är de som någon gång bytt blöjor. De klär barnet vissa dagar i byxor, andra i klänning. Varför allt detta besvär, som det ju ändå måste vara? Jo, föräldrarna "vill ge sitt barn en så neutral uppväxt som möjligt där det ska slippa att bli bemött på ett visst sätt av omgivningen på grund av sitt kön"...

Min fundering runt detta är vilken uppfattning man ger sitt barn om omvärlden och barnet självt i relation till omvärlden. Hur vi än vrider och vänder på det så är ju könstillhörigheten en hyggligt stor del av vår identitet. Vilken jaguppfattning, och därigenom identitet, får ett barn som aldrig betraktats som antingen en flicka eller en pojke?

Svåra frågor, men nog känner jag att det detta par gör med sitt barn inte är något annat än ett experiment. Det, om något, tycker jag är taskigt.

Hur det än är och oavsett om vi har styrt Alvin eller inte, så älskar han bilar. Av alla de sorter. Det är tre "ting" han kan peka på nu och säga vad de är så att vi förstår: bil, boll och häst. När vi går längs vår lilla gränd så pekar han på varenda bil och säger "bil" om dem. Och han leker med leksaksbilar, oftast.

Idag när han skulle sova lunch så fick han syn på en liten polisminibuss som stod på hans byrå, den ville han ha med sig. Sen somnade han med den i sina händer. Ikväll när han skulle sova så fick han ha den med sig igen. Jag var stum av förvåning när jag hörde att han andades djupt tio minuter efter att jag lagt honom, det har nog aldrig hänt att han somnat själv i sin säng så snabbt utan att vi hjälpt honom. Vi brukar som regel vagga honom i famnen innan vi lägger ned honom, och väl i sängen brukar han kräva ett finger för att somna. Det brukar ta uppemot en timme. Urjobbigt tycker vi, även om det förstås är lite mysigt, men det är förstås önskvärt att det ska ta kortare tid. Tänk om lösningen är en enkel liten bil....?

Underbar höst!

Har hämtat Alvin på dagis, han fick komma hem tidigt eftersom det var första dagen denna vecka han var där pga förkylning. Vi åkte t till stallet - han trivs här!

Jag är så glad att vi har dig!

Det var allt jag behövde säga nu. Älskar dig oändligt så att det gör ont. Du ger mig värme, kärlek och lust att leva här och nu. Allt är du, Smulan!

Stövlarna fick en egen plats...

Idag var det så dags - första stunden på förskolan! Uppladdningen blev sämsta tänkbara, inte alls lugn och harmonisk som jag tänkt och planerat. Nej, i natt passade Alvin på att ha en av sina numer rätt sällsynta vaknätter. De senaste tre nätterna har han sovit i vår säng, han har inte velat eller kunnat sova i sin säng mer än de första timmarna, kanske ett efterspel av att vi var borta i helgen från honom. I alla fall, i natt var han allmänt stökig och skulle ha igång oss. Det blev inte mycket sömn. Jag fick sen väcka honom en timme innan vi skulle vara på dagis, och sen trilskades han förstås med frukost så att vi fick bråka om det och det slutade med att jag fick trycka i honom lite yoghurt, pressa ner honom i vagnen och med en smörgås i hans hand och en i min så travade vi iväg. Puh!

När vi väl kom fram så blev jag helt överrumplad av att mina ögon fylldes med tårar och hjärtat med vemod/glädje/kärlek, inte vet jag, men jag fick samla mig ordentligt för att inte fröknarna skulle se och undra vad det var för konstig mamma som kommer med gråten i halsen till dagis och inte därifrån...

Det är väl bara så att detta är en sådan stor förändring för oss. Jag tror av hela mitt hjärta att Alvin kommer stortrivas där när han väl vant sig. Men mamma då...?

Vi kände oss väldigt välkomna till avdelningen Gunghästen på Teknikvägens förskola i Kallhäll/Stäket. Som sagt, Alvins stövlar fick en egen plats, hans jacka och andra saker likaså. "Hans" figur överallt där är en elefant, så imorgon tar vi med hans mjukiselefant som mamma sovit med så får den vara där som en liten trygghet.

Till en början var han förstås väldigt försiktig och höll sig till mig... tills han fick syn på en boll! Sen var leken i full gång och han började utforska allt. Han kom till mig med jämna mellanrum för att tanka lite trygghet, men sen behövde jag bara rikta hans nyfikenhet mot något så var han iväg igen.

Pedagogerna verkar bra, ja allting verkar bra. Vi var där 1½ timme knappt och Alvin ville nog stanna kvar och leka utomhus i deras park men vi gick hem. Imorgon kanske vi stannar en stund ändå. Sen fick Alvin gå hela vägen hem och hålla mammas hand, sista biten ville han skjuta vagnen. Det är alltså inte längre än att Alvin orkar gå hela vägen med sina små ben!

Det är märkligt hur man fungerar. Nu när Alvin sover förhållandevis bra på nätterna så är man totalt helfärdig både på natten och dagen efter om han då mitt i allt har nån enstaka vaknatt! Det är helt obegripligt att vi har orkat ha det som vi haft det under så lång tid. Var kommer alla krafter ifrån??

Madonnakonsert

Skrivet några dagar efter konserten:

Konserten var fantastisk! Det var en magisk upplevelse, att stå där i sommarnatten, känna den ljumma vinden som blåste lite lätt och höra och se Madonna framföra alla låtar jag kan i princip utantill. Många frågar vad som var bäst och jag har inget svar, hela upplevelsen var så total. Recensionerna i tidningarna har varit minst sagt njugga med "ojämnt" som genomgående tema. Visst, så var det kanske, men för mig som har väntat och drömt så länge om detta så kunde ingenting bli fel. Jag önskar ändå att jag kunde sett konserten en gång till för att få en lite klarare upplevelse och lyssna mer än uppleva, då kanske jag har ett svar på frågan vad som var bäst. Inköp av kommande DVD är förstås en självklarhet!

Recensioner: Aftonbladet, SvD, GT/Expressen (från andra kvällens konsert), DN

Det var faktiskt behagligt att komma iväg bara jag och Hans, vi var så trygga i förvissningen om att Alvin hade det bra hemma med moster, tillika gudmor. Och vi fick löpande SMS som bekräftade den förvissningen. Men visst har både han och vi superglada när vi fick ses igen!

På väg till Madonnakonsert!

Nu har vi lämnat Smulan hemma med moster och är på väg till Giovebörg för att gå på konsert ikväll. Känns... Overkligt och konstigt att vara utan Smul... Men han har det bra, sprang till moster när han blev ledsen i morse... Vi har lyckast boka rum, naturligtvis dyrt men lyxigt - det fick det vara värt! Första gången vi har lämnat Smulan över en natt...

Underbara sommar!

Vi är på stranden en bit från mina föräldrars sommarstuga. Det blåser en del som alltid vid havet, men vi har det så mysigt. Alvin är inte helt sugen på att bada men tycker det är roligt att kasta stenar i vattnet.

Framme!

Igår kom vi äntligen fram till Norrbotten efter ännu en bra resdag, det har gått riktigt bra för Alvin att åka bil. Undrar om det beror på nya bilstolen, eller bara på att han blivit lite äldre? Vi stannade till i mormor och morfars stuga vid havet och oj vad han sprang! Som en kalv nyss släppt på grönbete. Nu är vi i Kalix och tar igen oss. Nyss drabbades vi av ett jordskalv, jätteläskigt. Aldrig varit med om det förr.

DVD är mycket bra!

Alvin har vaknat o ser på Shrek på film. Verkar nöjd. Bara en kvart till Övik där vi stannar över natten. Första dryga halvan snart avklarad - hoppas den andra går lika bra imorgon!

Liten sover sött

Till slut somnade han. Det ska föreställa lunchsömn men med tanke på vad klockan är nu så får vi nog räkna med att ha honom vaken till midnatt... Kunde ju varit ok om vi tänkt köra hela vägen men det var ju nu inte tanken... Jaja vi kör så långt det går bra så får vi se hur det blir. Vilken milsvid skillnad denna gång jämfört med i påskas som var en ren helvetesresa! Skönt. Och vi har inte ens behövt slå på film ännu.