tisdag 25 januari 2011

Händelseutveckling nr 1

Ikväll lossnade navelstumpen! Skönt, då var det avklarat.

Vi var och tog PKU-prov idag, hemskt med så grov nål i tösens lilla lilla hand men det gick bra. Storebror var med och tröstade. Han är så himla stolt över sin lillasyster! Plåstret han har på näsans är förstås hans egna idé...



Amningen är igång bra, och gulsoten på väg bort, och vikten på väg upp. Allt topp alltså.

Men jag saknar ensam näratid med Alvin, älskade lilla killen som bara är så himla klok. Tur att vi fick så mkt närhet innan tösen kom, men jag vill ha mer. Mycket mer.

Hur gör man för att räcka till?

1 kommentar:

Agneta sa...

Vilken skön bild... : ) Att räcka till... det känner man nog alltid att man inte gör då man har fler än ett barn. Men jag tror att så länge barnen är nöjda så räcker man till för dem, kanske inte för sin egen del, men dock för barnen.

Vet att det är jättejobbigt att ha känslan av att inte räcka till, men jag tror ändå att barn, om man har möjligheten, mår jättebra av att ha syskon att dela sin tid med.

Tänk också så, tjejen är så "ny" ännu, det tar ett tag så har ni fler rutiner och alltså mer tid med varje barn var för sig.
Jag tror dock att A får det han behöver av dig om han är nöjd, och det verkar han ju vara!

Han har ju också vuxit ett steg då han blivit storebror, det är ju en ny tid för han nu, med allt vad det innebär. Tror dock att det bara är bra!


Så.. mitt tips, man får nog bar "gilla läget" att inte räcka till fullt ut, tror ändå man/du gör det.

Kram, Agneta