När Alvin var mindre bar jag honom jämt, han var ett äkta älskat Sjalbarn om än att sjalarna varierades med bärselar. Emelie är på god väg att bli ett lika älskat Sjalbarn, hon med. Jag bär henne varje dag både i sjal och sele. Det är ett fantastiskt sätt att kunna vara sina barn nära och ändå kunna "stokka" på med det man vill göra. Och barnen älskar det. Emelie brukar börja med att sitta och se sig omkring, söka min blick emellanåt och så gosa in sig mot bröstkorgen då och då. Ganska snart blir hon snuttsugen och får amma lite, oftast somnar hon så med tissen i mun. Allt medan jag lagar mat eller gör andra saker där mina händer behövs.
Alvin är nu självklart inne i en period gå han vill bli mycket buren, sannolikt eftersom han ser Emelie. Ikväll kom jag på att Ergo-selen tar upp till 18 kg då jag frågade om han ville sitta i den. "Jaaaaa!" blev svaret och så fick det bli. Urmysigt, som synes på bilden.
Dessa älskade Sjalbarn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar