Människovänligt?

Etiketten sitter på YES diskmedel. Känns ju väldigt bra att diska sitt porslin i det, ha händerna i det och sedan släppa ut det i naturen när man är klar...

Hur blev det så här? Är det människans rädsla för bakterier och smuts som lett oss till att använda såna här produkter varenda dag, till att diska de tallrikar vi serverar oss själva och våra barn maten på? Jag har själv något av bakteriefobi men detta vill jag inte använda. Hellre några bakterier då.

Har även läst på om barntandkräm och vad den innehåller, detta är taget från sagogrynet.wordpress.com:

"Personligen drar jag öronen åt mig när jag läser på barntandkrämstuben från exempelvis Pepsodent Kids att barn under 6 år måste borsta under övervakning av en vuxen då de absolut inte får svälja tandkrämen. Samt att man ska rådfråga läkare innan man använder detta fluortillskott. (Hur många gör det?) En sådan produkt vill inte jag använda till mina barn. Speciellt eftersom jag vet att de garanterat sväljer en del tandkräm vid varje borstning trots att de vet att de inte ska göra det.

Men det kan vara mer än fluor i tandkrämen som är värt att titta på, till exempel natriumsulfat och triclosan.

Triclosan finns i många av de tandkrämer som säljs i Sverige. Det är en antibakteriell tillsats som kan vara skadligt för både hälsa och miljö. Triclosan är kemiskt besläktat med miljögiftet dioxin och uppfyller kriterierna för att klassas som miljöfarligt och cancerframkallande. Ämnet är bland annat giftigt för fiskar, kräftdjur och alger. Ämnet tas upp genom huden och går över i bröstmjölken. Nya forskarrön visar att triclosan riskerar att göra sjukdomsframkallande bakterier resistenta mot antibiotika. Triclosan finns inte bara i tandkräm utan i många olika hushållsprodukter och textiler.

Natriumlaurylsulfat är en tensid som kan irritera slemhinnorna och som används som skumbildare i de flesta vuxentandkrämer. Natriumsulfat (kallas även NatriumLaurylSulfat/E514/sodium saccharin/NLS/SLS/Sodium Lauryl Sulfat) kan tillverkas på olika sätt. En olja, som till exempel kan komma från palmolja eller mineralolja, reagerar med svavelsyra och bildar ämnet SLS/NLS.
Ämnet tas upp genom till exempel tunga och tandkött. Det används inte bara i tandkrämer utan även i tvål, schampo, badskum med mera och absorberas av kroppen om det smörjs på huden. Den kraftiga avfettningen som natriumsulfat medför tar inte bara bort smuts utan också det skyddande fettet på huden och slemskiktet på slemhinnorna. Torrhet och klåda på huden och blåsor i munnen är typiska tecken på att skyddet försvagats. Redan vid låga invärtes doser skadar det tarmarnas slemhinnor. Det kan också skada tändernas emalj samt störa nivån av hormonet östrogen."

Från och med idag borstar jag barnens tänder med tandkräm utan fluor och andra konstigheter. Fluor får de i sig via dricksvattnet - och när de fått sina permanenta tänder kanske vi omvärderar igen. Men faktum är ju att så länge alla bara fortsätter som vanligt så kommer producenterna inte söka alternativ utan ta det billigaste. Då får vi konsumenter söka alternativ istället - för de finns där ute!

Det är lite jobbigt att öppna ögonen och bli medveten, vardagen blir inte enklare direkt...

Apropå min honungstvätt, jag misslyckades nog för håret kändes inte rent dagen efter. Har återgått till vanligt schampo. Men barnen ska få andra alternativ.

Location:Stäket,Järfälla,Sverige